Wunderling

Ibland kan det vara intressant att starta upp ett spel helt utan förväntningar eller förkunskaper, med alla fördomar det innebär. För när jag satte igång det svenskutvecklade Wunderling för första gången så suckade jag högt för mig själv under spelets inledande bana. Här ombads jag styra en hjältemodig morot i jakten på en hjälplös prinsessa och hoppade över diverse hinder för att ta mig i mål. Skulle jag verkligen behöva genomlida en skamlös och klyschig kopia på Super Mario? Nja, riktigt så enkelt var det inte.

Den snälla och trevliga Carrot Man visar sig vara en terroriserande ligist. Dags att sätta in den Goomba-liknande Wonderling.

Det här är en kul twist på plattformsspel. Att man själv inte styr åt vilket håll karaktären går åt gör det hela lite knepigare än vad man först kan tro. Det går snabbt att starta upp och spela lite när man har en stund över, vilket jag tror fungerar ypperligt på Nintendo Switch. Dessutom är spelet inte särskilt dyrt, men kan leda till många timmars spelglädje.

Spelfabriken i Göteborg fortsätter att ånga på i en sjuhelvetes fart. Wigert har testat på det senaste från Retroid som innehåller en något oväntad protagonist.